Start
 
 
Start
Om oss
Shamanism, vad är en shaman ?
Schamansk healing
Kurser i shamanism, shamanträffar
Kontakt
Artiklar om shamanism och TBKs verksamhet
 
Referat från shamanska träffar
Träffen på Risön 070921
 
TBK inleder samarbete med FSS
 
Shamanismens ursprung, trummans, växters och svampars betydelse
 
Kursberättelse
 
Sen sist
 
Trumresa
 
Referat från kurs i Borås

En bön om hjälp

Jag är svårt sjuk

och behöver hjälp för att kunna fortsätta utföra min Livsuppgift.

Läs mer om min Livsuppgift och hur du kan hjälpa



Nyheter

Nu finns en nyhetssida med korta snabba, uppdaterade nyheter och småprat.

Fortsätt hålla koll på startsidan för större uppdateingar. Eller här för kurser och träffar.

 



Skriv till TBK





 

 

 


Träffen i Sundsvall 081107

Några av ämnena för denna träff:
• Resa för att se saker ur andras perspektiv, ur annat perspektiv än sitt eget.
• Resa till Staden.
• Resa för att lära om kraftplatser.
• Skapandet av kraftplatser.
• Helanderesor åt varandra.

Huvudfokus låg på att lära om helande kraft-"Kraftplatsceremoni" av Rebecca Lindahl platser och på att tillsam- mans skapa ett antal hel- ande kraft- platser på strategiska platser i regi- onen. Samt att lära sig om och knyta kontakt med Staden ur ett shamanskt perspektiv.

Några av deltagarnas egna önskemål inför denna träff:
Repetera gammal och ny kunskap.
Återknyta kontakten med shamanismen och inte minst med läraren och kraftdjuret.

Början
Vi samlades på eftermiddagen i Vännagården på Norra stadsberget i Sundsvall för att under tre intensiva dagar utföra shamanskt arbete tillsammans. Vännagården är en ca 200 år gammal stuga som flyttats från Vänna i Timrå. Det kändes som en gynnsam plats för att utföra shamanskt arbete. Redan under förberedelserna inför träffen stötte jag på att den fortfarande var befolkad av olika andeväsen, många av dom från förr och en del hade uppenbarligen följt med stugan när den flyttades från sin ursprungliga plats.

Gruppen som samlades hade en varierande bakgrund, alltifrån nybörjare med endast en Grundkurs bakom sig till ganska vana utövare som gått alla kurserna och skaffat sig en del erfarenhet utöver det. En del hade inget särskilt syfte med att vara där annat än att deltaga på träffen, och några hade särskilda önskemål som t.ex att repetera vissa saker och återknyta kontakten med kraftdjur och lärare.

Efter att ha gjort de förberedelser som behövdes för oss själva, våra andar och platsen inledde vi med att göra en resa i syfte att få se saker och ting ur ett annat perspektiv än vårt eget. Den resan är ett första steg i ett livslångt lärande som är mycket viktigt. Många problem och missförstånd i världen är relaterade till att vi är instängda i vårt eget tänkande och vårt eget perspektiv och saknar förmåga att förflytta oss och se saker ur någon annans perspektiv. Ibland kanske vi inte ens vet om att det finns andra perspektiv än vårt eget, utan tror att det är den enda sanningen.

Det var uppenbart ett viktigt och starkt syfte, för alla fick mycket starka och intressanta lektioner som innehöll information, visade hur det hängde ihop på olika sätt, och många fick prova på att se saker ur flera andra perspektiv än sitt eget. Många fick en direkt undervisning av andarna i att se från andra perspektiv än sitt eget – utanför sig själv. Och många av resorna innehöll vackra och fantastiska metaforer som var kraftfulla och lärorika för oss alla.

Resor för att lära sig se saker ur andra perspektiv än sitt eget, utanför sig själv.
Här är en av deltagarnas resor som jag försöker återge ur minnet så gott jag kan:
Deltagaren fick visat för sig hur han liksom befann sig och såg på världen och verkligheten från mitten av en blomma med kronblad ungefär som en prästkrage eller liknande blomma. Ute på varje kronblad fanns andra perspektiv som någon annan kanske såg på världen från, och som man själv kan förflytta sig till och se från. Utanför blomman runt om fanns ett flertal liknande blommor som med kronbladen grep in i den här blommans kronblad, ungefär som kuggarna i kugghjul, så att dom även roterade och samverkade och påverkade varandras rörelser. På var och en av dom blommorna fanns också dom här olika perspektiven i mitten och ute på kronbladen, perspektiv som kanske någon annan människa hade och som man kan förflytta sig till för att se på verkligheten från det hållet. Utanför alla dom här blommorna fanns andra liknande blommor som i sin tur grep in med kronbladen i dessa blommor ungefär som kuggarna i kugghjul, var och en med sina olika perspektiv som man kan se ur i mitten och ute på kronbladen. Och utanför dom blommorna fanns andra blommor som grep in med sina kronblad o.s.v. i all oändlighet.

Här är en annan av deltagarnas egen skildring av sin resa för att lära sig se saker ur andra perspektiv än sitt eget, utanför sig själv:  
Jag lade fram syftet för kraftdjur och lärare, att jag vill bli visad och lärd att se ur andra perspektiv än mitt eget. Vi reste tillsammans uppåt till fågelboet och där låg det 3 ägg. Vi hämtade dem och reste tillbaka till ett av min lärares ställen. Där berättade hon att varje människa har 3 ägg och att de är helt unika för varje person. Ett av äggen är ens erfarenheter och det som varit, det andra ägget är det som man upplever just nu och det tredje ägget är ens drömmar och förhoppningar inför framtiden. Så om man vill förstå någon annan bättre så kan man göra det genom att h*n berättar om sina ägg för en.

Läraren visade sen att man också som en lek kan "jonglera med sina ägg", och sedan släppa dem så att de landar olika och då föreställa sig hur det skulle vara om det var så som de nu hamnat istället till exempel att ens erfarenheter är ens drömmar och förhoppningar, att ens drömmar och förhoppningar är ens erfarenheter, eller kanske att det man upplever just nu är det man hoppats på.

Sedan fick jag prova hur det var att uppleva och se saker ur andra perspektiv. Vi reste upp på en bergstopp. Där kunde man se horisonten överallt vart man än tittade och jag fick sammansmälta med en annan lärare och uppleva hur det var att se på horisonten genom honom. Vi reste därefter ner till en skog där det var natt och jag fick hänga upp och ner i ett träd. Runt omkring mig hängde flera fladdermöss också upp och ner.

Sedan for vi långt ut i universum där många stjärnor glimmade mot det djupa mörkret, och samtidigt som jag såg mig själv sväva i allt det där stora så såg jag också mig själv inuti det fyrkantiga rummet där jag också var, och att jag var på båda ställena samtidigt. Det var dubbelt. Efter det reste vi till lärarens sal i ett berg och därinne fanns världsträdet. Hela trädet fick inte plats därinne trots mycket högt i tak så trädets krona stack upp ovanför valven och rötterna var långt långt nere under berggolvet. Han pekade mot trädet och sa att ”Där finns alla perspektiv”, och då fick jag gå och sammansmälta med världsträdet och vara där en stund. Sedan var det dags att resa tillbaka, så vi gjorde det och kom tillbaka in i vanlig verklighet igen.

Helandearbeten - Shamansk healing
Sen inledde vi helandearbeten åt varandra. Att göra helanden åt varandra är kanske det allra bästa sättet att öva och utveckla sina shamanska färdigheter, samtidigt som det är ett bra tillfälle för alla att få hjälp med något problem, sjukdom eller besvär. Samtidigt har vi alla möjlighet att lära av varandras erfarenheter när vi på detta sätt är samlade i grupp, och kan ta del av varandras olika resor och vad som kommit fram. Helandearbetena fortsatte vi med under träffens alla dagar, och det blev en hel del kraftfulla och intressanta arbeten gjorda. Det kom fram många olika ordinationer, informationer, ceremonier och helanden som skulle göras både under träffens gång och efteråt. Samtidigt blev alla de olika helandena intressanta exempel för alla att ta del av på hur olika shamanska helanden kan gå till. Även jag gjorde denna gång ett helandearbete åt en av deltagarna.

Vissa av helandena var utmärkta exempel på att vi får informationen, kraften och kunskapen från våra andar, lärare och kraftdjur. Även om vi själva är oerfarna nybörjare så är inte våra andar det och även en nybörjare kan från sina andar ibland få väldigt avancerade instruktioner på saker som man inte visste eller kunde sen tidigare. Det kan vara saker som den personen aldrig hört talas om, men som är välkända shamanska metoder sen tusentals år tillbaks. Ibland kan alltså även den som bara gått Grundkursen och inte har så mycket erfarenhet utöver det få den typen av avancerade lektioner eller uppgifter, och så skedde även på den här träffen bl.a. under helandearbetena.

T .ex en av deltagarna som endast gått Grundkursen tidigare fick från sin lärare instruktion om hur ryggen skulle helas på den som var klient och hade ryggbesvär. Han fick detaljerade instruktioner om en extraktion i flera steg med assistans av ytterligare en deltagare, fast han vid tillfället inte visste själv vad en extraktion var för något. Jag ska försöka återge helandet i grova drag som jag minns det. OBS! Det är inget man ska utföra själv, utan det var såhär det skulle gå till i just det här specifika fallet vid just det här tillfället:

Ett av helandena, en extraktion:
Klienten hade som en död förtorkad orm virad runt ryggraden. Den skulle liksom viras loss och sedan kastas ner i golvet där den liksom försvann eller absorberades ner i jorden. Sedan hade han en orm i sig som inte hörde hemma där. Den skulle dras ut, varvid det uppstod liksom ett hål i nacken. En assistent skulle då ställa sig och massera det där hålet så att det skulle gå ihop igen och bli helt. Under tiden sprang den som shamanerade ut med ormen utomhus för att återbörda den ner i marken på lämpligt ställe där den hörde hemma och kunde trivas. Assistenten fick fortsätta massera en stund tills hålet var helt igen, sen var det klart.

Staden
Som en förberedelse inför träffens huvuduppgift skapandet av kraftplatser, och som ett utforskande för att lära och samla kunskap gjorde vi en resa till Staden. En del reste till Staden s.a.s. mer i allmänhet och några reste mer specifikt till staden Sundsvall. Vi reste för att träffa och lära känna Staden och umgås med den och lära oss om den och se om det var något den ville visa eller berätta.

En deltagares egen skildring av sin resa för att lära om Staden:
Resa till staden Sundsvall: Jag reste med mitt kraftdjur i den icke ordinära mellanvärlden.
Vi landade på Gustav Adolfs torg, där det blev en stark virvel, som vi drogs ned i och tillsammans virvlade vi ner i jordlagret. Jag fick känna jorden under plattorna på torget och jag kände att det var en tunn hinna. Vi lyfte ett slag och jag såg ett starkt lysande sken, som sipprade upp genom plattorna och jag undrade om det var en skadlig strålning.

Staden sa att det var jordens ljus och att det är ett så tunt lager jordskorpa under Sundsvall, så att vi ser det. På gott och ont. Människorna som bor i staden får väldigt lätt, den jordiska kraften till sig, men… den tunna och nästan perforerade jorden, kunde också väldigt lätt bli alldeles för förorenad; All luftburen förorening som vi tror färdas bort med vinden, den sugs in i jorden med varje andetag och jag fick se industriskorstenarna, som en liknelse med cigaretter, där man drar in nikotinet med kraftfulla djupa inhalationer. Så drar jorden i Sundsvall in föroreningarna.

Det är ytterst viktigt att människorna tänker över allt grävande och kommande underjordiska projekt. Det är inte bra att perforera Sundsvall mer. De styrande bör t.ex ompröva tanken om en nedsänkning av järnvägen ytterligare och överhuvudtaget sluta perforera ytterligare!

En annan deltagares egen skildring av sin resa för att lära om Staden:
Jag reste med mitt kraftdjur till stadens hemvist. Först fick jag sammansmälta med staden, och sedan berättar den för mig att den vill erkännas. Den berättade att den var väldigt glad över att få finnas till, och att den var glad i sig själv, inte för vad den innehåller. Den sa att dess värde inte låg i antal träd eller teatrar. Den fortsatte berätta att det inte existerar något slags vakum mellan staden och allt övrigt liv, och att den är lika mycket en del av jorden som allt annat. Livskraften genomgår inga slussar innan det kommer in i staden. I staden lever människor hela liv, och det är många liv som levs där. Därför är staden mycket vis och mycket stark.

Den tyckte också att det inte existerar någon hemlös i egentlig mening, utan att skillnaden bara var att vissa sover innanför och andra utanför väggar. Sedan berättade Staden att alla städer har kännedom om varandra, genom alla människor som reser mellan städer och berättar för andra om dem.

Ytterligare en deltagares resa till Staden:
Det är mörkt över staden, endast ett svagt sken från gatlamporna lyser upp den närmaste omgivningen som göms i dimman. Jag svävar högt upp och ser allt genom korpen blick. Staden försvinner, jag flyttas bakåt i tiden, långt tillbaka. Staden är borta, det är öde mark som bara trampats av renarna och deras skötare. Jag förs ännu längre tillbaks i tiden. Det lyser en stor fullmåne över berget. En ensam shaman står och talar med andarna genom trummans slag, det känns som hjärtslag. Jag åker framåt i tiden igen och känner stadens och bergets väntande, de som ska väcka det gamla till liv igen har kommit! Berget väntar på att trumman åter ska ljuda över dalen och väcka andarna till liv! Den platsen finns, det står en mast där och berget väntar på trummans hjärtslag...

Om kraftplatser
Som ytterligare en förberedelse inför skapandet av kraftplatser gjorde vi en resa för att lära oss om kraftplatser.

En av deltagarnas egen skildring av sin resa för att lära sig om kraftplatser:
Jag lade fram syftet för mitt kraftdjur och vi reste till min lärare i övervärlden för att få veta och lära om kraftplatser. Hon berättade att man kan gå ut för att bli hittad av en kraftplats och att man förmodligen har hittat en kraftplats när det bara känns helt bra, och att man sedan kan resa till kraftplatsen i icke-ordinär verklighet och lära känna den mer där.

Ofta har en kraftplats genomgått stora förändringar genom elementen, och en kraftplats är en plats som tillåter förändring. Att göra en utesittning på en kraftplats är en winwin-situation eftersom både den som sitter och platsen blir stärkta av det. Sedan reste vi till Grand Canyon och samtidigt var också Uluru (Ayers Rock) där, och jag fick veta att de är kraftplatslärare som man kan åka till för att få lära sig mer om skapandet av och bevarandet av kraftplatser. De vet om många och mycket gamla ceremonier för de syftena. Jag frågade dem vad kraftplatser kunde vara bra för och de svarade då att det beror på vad ens problem är. Sedan sa de att det alltid är bra att göra sitt hem till en kraftplats. Jag tackade, och vi reste tillbaka in i vanlig verklighet igen.

Deltagaren berättar senare efter träffen: Det var väldigt lärorikt och glädjande med hela kraftplatsarbetet som vi gjorde, och en kompis till mig som bor i Sundsvall har redan varit på en av platserna för att fatta bra beslut. :)

Ytterligare en deltagares egen skildring av sin resa för att lära sig om kraftplatser:
Jag reste med mitt kraftdjur till min lärare i övervärlden, på vanligt vis och han bjöd mig direkt, att stiga in i Björnhuvudet. Där träffade jag Älgen, som jag fick rida på, för att träffa den lärare som är expert på Kraftplatser
Kraftplatser är:

1. En plats där kraften kommer från kosmos, där stjärnorna antagit ett djurs form och sammansmält med jorden och det blivit en stråle av ”öppnad kraft/energi”, mellan himmel och jord. Det är en plats som man kan ladda sig själv, med kraft och styrka. T.ex har krigarfolk ridit genom sådana strålar för att bli starkare.

2.
 En sådan plats där ”det kosmiska stjärndjuret” INTE sammansmält med jorden, där ”energin” blir kompakt och man upplever att man inte kan ta sig fram – man upplever sig bli stoppad. MEN; denna sorts kompakta stråle, kan för vissa fungera som ett membran och en sluss till en annan verklighet och går man in, så försvinner man från denna världen. Deltagarens egen kommentar: Det känns oklart, om man också kunde ta sig tillbaka, men jag uppfattade det som, att det var faktisk port åt båda håll.

3. 
En sådan plats där en stor, horisontalt liggande cylinder av ”energi” snor fram och tillbaka som en liggande pendel. Om man är mitt för öppningen, kan ljudet löpa extra lätt och höras extra mycket och man kan också resa extra snabbt i ordinär verklighet, om man reser genom cylindertunneln.
Men om man står så att cylindern har svängt så man har sidan längs med, framför sig och öppningen inte är synlig – då blir det tvärtom. Man hörs sämre och det går mer trögt att ta sig fram – man kan nästan känna sig stoppad.

4.
 Personliga kraftplatser är inte egentliga kraftplatser, utan är av människan skapade sådana. De platserna har kraft, men inte den stora kosmiska kraften. De är ungefär som flöjtmusik; lätt, vackert, harmoniskt och skönt och fyller sin funktion, som sådan.

Skapandet av kraftplatser
Därefter var det dags att gå in på hur kraftplatserna skulle skapas i just detta fall. Det handlade denna gång om en speciell sorts kraftplatser som jag och andra tidigare fått besked om i shamanska resor, och som vi fått besked om vore gynnsamt att skapa här och var. Det är en sorts kraftplats där tiden står stilla i centrum av kraftplatsen, och den är särskilt till för att man ska kunna fatta dom rätta besluten. Alltså bra beslut som är gynnsamma och helande både för en själv och världen även på lång sikt.

I centrum av kraftplatsen står alltså tiden stilla och där är det särskilt gynnsamt att befinna sig om man vill fatta bra och riktiga beslut, men kraftplatsen sprider också sitt helande som ringar på vattnet så att den också har sin gynnsamma inverkan på området runt omkring sig och skapar en gynnsam miljö för att skapa bra och riktiga beslut.

Syftet med att skapa dessa kraftplatser är alltså dels att folk ska kunna använda dom och gå dit och sätta sig när man behöver fatta något beslut (länk till vägbeskrivningar till alla kraftplatserna kommer att läggas ut på den här sidan, så att den som vill kan hitta dit). Både små och stora beslut, men inte minst när man känner att det är nåt extra stort eller viktigt som man kan behöva hjälp med så att det verkligen blir rätt och bra. Och dels är syftet att skapa gynnsamma förutsättningar i största allmänhet för att skapa bra, riktiga och helande beslut även på lång sikt i området kring kraftplatserna.

Därför skulle platserna placeras ut på ett flertal strategiska ställen i regionen; del för att ha en gynnsam inverkan på miljön och beslutsfattandet i området, och del för att dom som så önskar ska kunna använda kraftplatserna för att få hjälp i sitt beslutsfattande. Av praktiska skäl så blev det orterna Sundsvall, Timrå och Härnösand som blev föremål för detta, och där skulle dom placeras nära stora beslutscentra som t.ex domstolar, kommunalhus, landstingshus, länsstyrelse, och även på nåt lämpligt ställe där mycket folk är i rörelse och nåt ställe för den som själv vill gå dit och sätta sig i lugn lite mer avskilt.

Vi gjorde några resor, främst till våra lärare i övervärlden för att få reda på konkret hur detta skulle utföras i just detta fall. Och vi fick då en ceremoni att utföra alla tillsammans på varje enskilt ställe där en kraftplats skulle skapas. Vi ägnade nästan hela dagen åt att åka runt och skapa alla dessa kraftplatser, mest på flera ställen i centrala delarna av Sundsvall, Timrå och Härnösand. Det var på många sätt en rolig, intressant och jobbig upplevelse. Det var kraftfullt och roligt, och man kände verkligen att syftet var starkt och bra. Vädret var inte kallt för årstiden, men jag kan lova att man till sist blir iskall av att vara ute hela dagen och göra ceremonier, som i det här fallet var ganska orörliga. Mycket kläder är att rekommendera.

Ett märkligt fenomen under arbetet är att man fick känslan av att vi var osynliga. Trots att vi gjorde ceremonierna (uppförde oss underligt) inne i stan med en del folk i rörelse, så var det som om ingen såg eller lade märke till oss på hela tiden. Ändå utförde vi ceremonin en väldig massa gånger på olika platser. På hela dagen var det bara en enda person som såg oss, vad man kunde lägga märke till. Han stod och tittade på oss på torget i Härnösand när vi gjorde ceremonin där på trappan till det där gamla bankhuset snett emot länsresidenset. När vi var färdiga kom han fram för att fråga om vägen till nån kyrka eller vad det var. På utseendet och hans engelska dialekt kunde man anta att han kunde vara från nånstans i Afrika. Jag tänkte sedan att han kanske kom nånstans ifrån där det här är ett mer vanligt och normalt beteende, och att han kanske trodde att det är det i Sverige också. Han kanske tyckte att det var precis som hemma. Det behöver självklart inte vara så bara för att man är från Afrika, om han nu var det, men det var en lite rolig tanke i alla fall.

En annan lustig sak som kändes som mer än ett sammanträffande var att från morgonen den dagen vi skulle göra ceremonierna så la sig dimman tät över hela regionen på ett sätt som den aldrig brukar göra där. Man såg inte långt, och när vi åkte i bil mellan städerna, ca 6 mil, 12 mil allt som allt, så såg man ingenting av det omgivande landskapet inte ens det som fanns nära vägen. Dom deltagare som kom från andra orter och inte sett området mellan Sundsvall och Härnösand har fortfarande inte sett ett dyft av det. Den täta dimman låg kvar hela dagen ända tills vi sent på eftermiddagen var tillbaks på Norra berget efter att ha skapat alla kraftplatserna. Först då lättade den och sen var det åter klart väder resten av träffen.

En tredje märklig sak skriver en deltagare såhär om: ”Det som förundrade mej under vårat arbete under helgen var den otroligt starka doft som vi alla kände, samma doft på så många olika platser.”
Jag (Staffan) minns själv särskilt ett ställe bredvid länsstyrelsen i Härnösand där jag kände en stark blomdoft när vi gjorde ceremonin. Det var i november så det fanns ju inga blommor egentligen i vanlig verklighet. När vi gick därifrån hörde jag deltagarna diskutera saken förundrat och jag trodde alla hade reagerat på den märkliga blomdoften, men det visade sig senare när vi pratade och jämförde upplevelserna att vi hade hört sett och doftat olika delar av saken där. Några hade sett något, några hört, några doftat o.s.v. vid ett och samma tillfälle. När man la ihop de olika upplevelserna så verkade det väldigt tydligt som om det på den platsen funnits nån slags växtande eller liknande som blev väldigt glad och förtjust över att vi skapade en kraftplats just på den platsen där den bodde.

www.shamanism.se


   

Info om träffarna
Information om nästa träff: tid, plats, innehåll o.s.v.